Ska statliga myndigheter verkligen gå regeringens ärenden?

Igår kom en rapport från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om vad som har hänt med den första gruppen personer som “utförsäkrades” från sjukförsäkringen vid årsskiftet. Flera av de tjänstemän som uttalade sig om rapporten i media har jag lyssnat på och diskuterat med vid konferenser och möten om just dessa frågor. Det är slående vilken friserad sanning som levererades igår jämfört hur det låter när media inte är med! Jag kan inte dra någon annan slutsats än att dessa statliga företrädare har fått tydliga direktiv om att prata om det som passar regeringen och hålla tyst om resten.

I ett inslag i SVT’s Aktuellt igår intervjuades den förträffliga Elisabet Fyhr, Arbetsförmedlingen Falun. Hon försökte ge en nyanserad bild av hur förändringarna i sjukförsäkringen har påverkat olika grupper. Hedervärt! Vi som arbetar inom området, och som ser vad som händer med många av de människor som “erbjuds” programmet Arbetslivsintroduktion på AF, kan läsa in våra erfarenheter i Fyhrs svar.

Björn Johnson, statsvetare på Malmö högskola, och Kjell Rautio, forskare och välfärdsutredare på TCO, kritiserar också denna statistik om de som utförsäkrades. Enligt forskarna går Försäkringskassan regeringens ärenden istället för att ge en rättvisande bild av verkligheten. Björn Johanson säger att det är en bristfälligt genomförd rapport som inte skulle ha accepterats i vetenskapliga sammanhang. Johnson/Rautio menar att rapporten konsekvent lyfter fram de siffror som visar att det har gått bra för de flesta. Av pressmeddelandet som skickades ut när rapporten presenterades framgick det till exempel att bara två procent levde på försörjningsstöd. Forskarna menar att det hade varit mer intressant att berätta att minst tolv procent inte kan försörja sig själva.

Det är förstås jättebra att några har kunnat gå tillbaka till sina arbeten, att ytterligare några har hittat ett nytt jobb och att många kan fortsätta i Arbetsförmedlingens andra program. Underbart för alla som klarar det! Men vi får inte blunda för alla de som har kommit i kläm, och kraftig försämrat sin situation, p g a de nya reglerna i sjukförsäkringen.

Myndigheterna måste tillåtas vara självständiga och få lämna den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut, även om informationen är negativ för regeringen. En betydande del av de utförsäkrade som nu uppger att de har arbetsinkomster hade det även tidigare, men då i kombination med deltidsersättning från Försäkringskassan. Den inkomsten har nu försvunnit när de utförsäkrats. Kanske hankar man sig nu fram med den lilla inkomst man har kvar av sin deltidsarbete eller lever på sin partner?  Att relativt få uppges ha försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst kanske inte heller är så förvånande med tanke på att det bara gått några månader sedan de förlorade sin sjukförsäkring. För att få försörjningsstöd måste man sälja bostaden, bilen och andra tillgångar, något som man givetvis gör i sista hand när alla andra alternativ är uttömda.

Jag anser att det är bra att vi ger människor stöd att komma tillbaka till arbete men jag tycker att denna reform har gått alldeles för fort (myndigheterna har inte haft en rimlig chans att förbereda för ett bra stöd), att möjligheterna till stöd är alldeles för dåliga och att regeringen schabblar med människors inkomster när de redan befinner sig i en utsatt situation. Hur många vet att sjukförsäkringen betalas ut i förskott, men aktivitetsstödet (som man får när man deltar i programmet Arbetslivsintroduktion på AF) betalas ut i efterskott? Det betyder att det blir en månads glapp mellan utbetalningarna och vad förväntas man leva på då? Den årslön som alla borde ha på banken, enligt Anne Wibble??? Dessutom sänks ersättningsnivån radikalt för många av de som utförsäkrats.

Det är bra att det tagits kraftag mot de långa, passiva sjukskrivningar som en del människor varit i alldeles för länge. Men det är bedrövligt hur nonchalant och ogenomtänkt regeringen genomför förändringarna, det är tragiskt när det drabbar människor som lever i en utsatt situation och som förutom sin sjukdom måste oroa sig för sin försörjning. Det är närmast en skandal när statliga tjänstemän agerar språkrör för den regeringenspolitik som så uppenbart har misslyckats för alldeles för många människor.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s