Hösthelg

Den gångna helgen har devisen “det bästa i livet är gratis” och “behåll leken och fantasin hela livet” dykt upp i mitt huvud gång på gång. När livet till stor del består av sömnlösa nätter och bråk pga obetalda räkningar och pengar som aldrig verkar räcka till inser jag att klämkäcka devis faller platt till marken. Men det skadar nog inte att vi lite till mans påminner om oss vad som är viktigt i livet och vad som går att uppleva utan stora ekonomiska tillgångar (eller stora koldioxidutsläpp…).

Med det fantastiska höstväder vi har just nu i Bergslagen är det inte svårt att aktivera sig. Att kratta löv tillsammans med barnen visade sig vara ett litet äventyr. Visste du att man kan köra löv från en hög till en annan, i en liten barnskottkärra, och på så sätt skapa ett komplicerat vägsystem och stora behov av förhandling och diplomati med sitt syskon, medan en förälder förtvivlat försöker få löven att ligga still? Att sedan leka kull mellan lövhögarna, begrava sig själv och övriga familjemedlemmar under löv och att försöka slå ner kvarvarande löv från träden fulländade upplevelsen. Och varför ska den efterföljande soppan ätas vid ett köksbord när det är mycket mysigare (och större risk att spilla överallt) när man sitter på en kudde framför kakelugnen?

Mina barns fantasi och upptäckarlusta påminner mig ofta om hur tråkigt vuxen jag är. Det är inte alltid helt lätt att släppa det rationella till förmån för leken men jag ligger i ständig träning. Så visst struntade jag till slut i om löven låg i högar eller inte och vi hade så otroligt kul när vi busade. Soppan smakade mycket bättre på en kudde framför kakelugnen och alla var nöjda och glada.

Kan vi hitta sätt att låta barnen vägleda oss mer i samhället? Vi skulle kanske tappa i kortsiktig effektivitet men kanske må bättre i längden?

Det blir dagens tanke från mig.

Ingen överenskommelse ännu

Flera gånger varje dag får jag frågan om hur Norberg kommer att styras kommande mandatperiod. Jag tror inte att någon kan ge ett klart besked om det, mer än att vi vet vilka 31 personer som har fått platserna i kommunfullmäktige. Mitt parti ligger fortfarande i förhandlingar med andra partier och än så länge har vi inte lyckats nå en överenskommelse.

Hur lång tid det kommer dröja innan vi kan lämna några besked är svårt att säga. Nya fullmäktige sammanträder den 1 november och då ska en fullmäktigeordförande väljas och en valberedning utses. Min förhoppning är att alla partier vill att läget ska vara någorlunda klart då, så att vi inte hamnar i den nesliga situationen att lotten kan avgöra vem som ska inneha den viktiga posten KFO kommande fyra år.

Vårt parti har ett extra medlemsmöte i kväll med anledning av den parlamentariska situationen. Jag återkommer så fort jag har något att berätta.

Radio Norberg

Närradioföreningen Radio Norberg har begärts i konkurs för någon vecka sedan. Eldsjälar har i olika former drivit radiostationen i 17 år (ungefär) och uppnåt en aktningsvärd status hos lyssnarna. Det ska alla inblandade vara stolta över.

Nu har en av eldsjälarna kallat till ett inledande möte med företrädare för de politiska partierna för att sondera terrängen för fortsatt närradio i Norberg. Det är inte svårt att vara positiv till det för radion har betytt väldigt mycket för väldigt många. Själv har jag inte lyssnat så ofta men när jag i förra veckan skulle lyssna på sändningarna från kommunfullmäktige, och insåg att det inte finns någon radio längre, var saknaden stor.

Jag tror att alla som vill arbeta för fortsatt radio i Norberg behöver bestämma sig för ett vägval: ska vi har en närradiostation, som drivs på ideell basis av föreningar i en närradioförening, eller ska vi har en mer kommersiell radio som har omfattande sändningar, anställd personal och reklamintäkter? Jag är inte säker på vilken väg som är klokast att gå, för båda vägarna har sina för- och nackdelar, men jag känner mig övertygad om att valet måste göras.

Kanske finns det nya intressenter på arenan?

Det ska bli spännande att följa den fortsatta utvecklingen för radiomediet i Norberg.

Deklaration

Det allra viktigaste i mitt uppdrag som politiker är att vara befolkningsföreträdare. Vi har en skyldighet att lyssna på de medborgare som har valt oss och det är på folkviljan som vår demokrati grundar sig. Det tror jag att alla politiker i Norberg är överens om.

Det har framkommit önskemål om att jag ska göra någon slags deklaration för hur jag vill/kommer agera om jag blir vald till Kommunstyrelsens ordförande (KSO) i Norberg. Det är inte politikens innehåll som efterfrågas, för den har vi socialdemokrater givit uttryck för i vårt lokala partiprogram som finns här, utan det är snarare min syn på samarbete över partigränserna som efterfrågas.

Jag har funderat en hel del över detta och här kommer min deklaration:

Min syn på uppdraget som KSO innehåller mycket men främst tre delar. 1: KSO ska hålla ihop den kommunstyrelse som kommunfullmäktige har utsett, leda arbetet, se till att alla ledamöter kan komma till tals, att diskussionerna sker på ett respektfullt och reglementsenligt sätt och att KS fattar de beslut som vi tillsammans bedömer är det mest kloka att göra. Här vill jag verka för insyn i beslutsprocessen, öppenhet och ärlighet. Jag vill att vi tillsammans ska fundera på alla förslag som läggs innan vi beslutar om vi anser att det är ett klokt eller mindre klokt förslag.

2: Eftersom KSO är den enda politikern i kommunen som har ett heltidsuppdrag innebär det att på alla tänkbara sätt företräda kommunen och kommuninvånarna där det är behövligt och önskvärt. Min föresats är att så gott jag kan verka för kommuninvånarnas bästa och kommunens utveckling.  Det handlar både om att agera i frågor som hamnar i kommunens knä men det handlar också om att själv ta initiativet och driva angelägna frågor tillsammans med övriga politiker och förvaltning.

3: Att vara den enda heltidsengagerade politikern i kommunen innebär också ett ansvar att hålla ihop det politiska arbetet. Jag har redan tidigare deklarerat att jag vill se regelbundna ordförandeträffar (mellan ordföranden i nämnder, utskott, styrelser och samverkansorgan) för att öka koncerntänkandet i kommunen, göra fler insatta i de frågor som kan tänkas bli aktuella och lyssna in åsikter och erfarenheter från alla delar av kommunen. Jag vill också införa regelbundna gruppledarträffar mellan företrädare för alla i fullmäktige representerade partier för att på samma sätt sprida kunskap, hämta in synpunkter och om möjligt hitta lösningar som alla partier kan ställa sig bakom. Om jag blir KSO kommer jag eftersträva ett gott och nära samarbete med vice ordf i KS av två skäl: dels för att den personen ska ha goda möjlighet att utöva sitt uppdrag på ett framgångsrikt sätt, dels för att jag som helt ny KSO med begränsad politisk erfarenhet kommer vara beroende av stöd och hjälp från kollegor.

Posttraumatisk valrörelsesjuka?

Solen skiner och himlen är härligt blå men den kraftfulla vinden ser resolut till att löven faller från träden. Det är en vacker höstdag, i alla fall om man är inomhus.

Jag har varit däckad av en dunderförkylning de senaste dygnen och är fortfarande totalt orkeslös. Är det månne en posttraumatisk valrörelsesjuka som har drabbat mig? I slutet av valrörelsen var tempot högt, alla sinnen på helspänn nästan dygnet runt och tiden för återhämtning minimal. Då fanns det helt enkelt inte utrymme för några baciller att ta makten över min kropp. Egentligen finns väl aldrig det utrymmet men nu, när valrörelsen är över och jag har börjat återhämta mig, har ett otäckt litet virus (tror jag) brutit igenom mitt immunförsvar och förpassat mig till långvarigt sängläge. Erbarmligt tråkigt men – måste jag erkänna – skönt när febern ändå gör en helt utslagen. Det vore intressant att göra en kartläggning över insjuknade politiker och valarbetare straxt efter ett val. Finns det fler som drabbats av detta syndrom?

I morgon är det möte i Kommunstyrelsen. Önskar att jag hade tillgång till någon form av turbo-tillfriskningspiller (nej, absolut inga otillåtna preparat!) så att jag är i skick att delta då. Återigen sätter jag min tillit till ingefära och vitlök och hoppas att dessa två vänner hjälper mig på traven. Presentationen av förslaget till Energi- och Klimatstrategi vill jag inte missa för det är en så väldigt angelägen fråga på många sätt. Hur vi hittar sätt att aktivt skära ner på vår energikonsumtion, ställa om till förnyelsebar energi och på andra sätt agera för ett långsiktigt hållbart samhälle är nog vår allra största utmaning.

Erfarenheten säger mig också att långsiktigt hållbara individer kräver att vi lyssnar till våra kroppar och drar i bromsen när de säger ifrån.

Heja ingefäran, heja vitlöken!

Fortsatta förhandlingar

Jag älskar den svenska föräldraförsäkringen! Vilken fantastisk förmån det är att förfoga över ett stort antal dagar då jag har rätt att vara ledig från jobbet för att vara hemma med mina barn och jag får dessutom betalt för det. Ännu bättre vore det förstås om försäkringen vore jämnt delad mellan föräldrarna men det dröjer nog inte så länge tills vi har det också.

Vår dotter är 6 år och därför är det bara i knappt två år till som vi kan plocka ut föräldradagar för henne. Jag passade på att ta ut en dag idag, bara för att jag och barnen ska hinna umgås ordentligt, ta det lugnt och göra det som faller oss in. Vi har ett visst underskott på sådan tid nu efter valrörelse och heltidsarbete. Idag har vi spelat fotboll, fikat på Elsa Anderssons konditori, pysslat och läst sagor. Underbart!

Trots en begynnande förkylning har denna föräldralediga dag krönts av fortsatta förhandlingar mellan (S), (MP) och (V). Vi har lite olika syn på en del saker men samtalsklimatet känns bra och det finns en vilja hos alla tre partierna att hitta breda lösningar som kan fungera för alla – d v s för fler än dessa tre partier. Nu ska vi återigen diskutera några möjliga lösningar med våra respektive partimedlemmar. Ett är i alla fall säkert: den interna partidemokratin fungerar alldeles utmärkt i dessa tre partier!

Svamp

Utrustade med mössor för vinden och plastpåsar för svampen travade hela familjen ut i skogen på förmiddagen. Vi behövde inte ta många steg förrän vi snubblade över de första trattkantarellerna. Härligt! Ungarna klättrade över mossbelupna stenar, käkade jägarsnus och skrek för fulla halsar medan sambon och jag fyllde påsarna med stora, fina trattisar. Det är lycka! Nu är hela köksbänken täckt av det som skogen ger oss alldeles gratis och det kommer vankas både soppa, paj och gryta på dagens byte. För att riktigt kröna denna präktiga, husliga höstsöndag bakade vi smulpaj på äpplen från trädgården innan leksaksrensning och innebandy stog på agendan.

Nu kan vi somna, nöjda och glada, medan diverse spindlar och tvestjärtar kanske lämnar sina svamphem och gör sig hemmastadda i vårt kök. Det bjuder jag på!