För mig finns inget annat val

Igår högtidlighölls minnesdagen av Förintelsen på många platser. I Norberg genomfördes bl a en ljusmanifestation där jag hade förmånen att få hålla ett tal:

27 januari 1945 befriades Auschwitz. Minnesdagen är till för alla som på olika sätt bekämpar intolerans, rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Under nazisternas 12 år vid makten förintades ca 6 miljoner judar. För mig innebär begreppet Förintelsen även nazisternas systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar och civila, polacker, homosexuella, handikappade och andra politiska och religiösa motståndare. Med denna vidare definition hamnar den fruktansvärda siffran av nazisternas förföljelser snarare runt 15 miljoner människor.

För mig är människan det viktiga och intressanta. Om vi kallar oss judar, svenskar, homosexuella eller något annat spelar mindre roll. Så länge människor inte accepteras för den de är, så länge människor förföljs på grund av sin bakgrund, sitt kön eller sin läggning kan vi inte slå oss till ro.

De fruktansvärda gärningarna under Förintelsen kan hända igen och får inte upprepas. Det är på allvar skrämmande när okunskapen, ointresset och till och med förnekandet av det som hände i Europa under andra världskriget växer.

Ett av mina absolut starkaste minnen från grundskolan är när en av överlevarna från koncentrationslägren kom till min högstadieskola och berättade sin historia. Jag tror aldrig att det varit så tyst på den ungdomsgården som det var då. Vi var många som rördes till tårar och som för alltid förlorade vår naiva tro på alla människors absoluta godhet.

Nu när allt färre överlevare och vittnen finns kvar i livet ökar behovet av påminnelser, kunskap och information så att kommande generationer har möjlighet att lära av historien och undvika liknande vidriga katastrofer i framtiden. Av den anledningen är den här minnesdagen viktig.

”För mig finns inget annat val.”

Så ska Raoul Wallenberg ha svarat sin diplomatkollega Per Anger sista gången de träffades. Det var ett svar på frågan varför Wallenberg fortsatte att ta de personliga risker han gjorde för att rädda tiotusentals judar. Det fanns andra val han kunde gjort, men han gjorde ett moraliskt ställningstagande. Han offrade sig för andra, för okända. Hans gärning är beundransvärd.

För mig finns inget annat val, än att varje gång vi möter tendenser till förnekelse, främlingsfientlighet eller negativ särbehandling ta diskussionen och påminna om alla människors lika värde.

För mig finns inget annat val än att använda min tid och min energi till att försöka skapa en bättre morgondag, för alla, oavsett bakgrund.

Olle Westberg sa så här i ett tal under firandet av Raul Wallenberg-året 2012:

”Det förflutna handlar om framtiden – och om vår samtid: Antisemitismen är inte en smärtsam historisk erfarenhet, utan en levande verklighet. Vi ser en växande nationalism, inte minst i vårt Europa. Historien må aldrig upprepa sig på exakt samma sätt, men ekot från historien ringer i vår tid.”

Det tycker jag är kloka ord och de vill jag gärna sprida här i Norberg idag, när vi än en gång fått förmånen att ge skydd åt människor på flykt från olika typer av krig och förföljelser.

Norberg är en kommun som välkomnar nya invånare, oavsett varifrån de kommer. Vi har en god tradition sedan tidig medeltid av arbetskrafts- och kunskapsinvandring och det vill vi fortsätta med.

I Bolagshagen i Kärrgruvan har Migrationsverket nyligen öppnat ett boende för 48 asylsökande från olika länder och inom kort väntas ytterligare 60 personer dit. Det är en möjlighet för Norberg eftersom vi behöver bli fler. Kommunens målsättning är att välkomna de asylsökande så bra att de väljer att stanna i Norberg när de får uppehållstillstånd.

Det är med glädje jag noterar att många norbergare har engagerat sig för att på olika sätt välkomna och bistå våra okända vänner.

För mig finns inget annat val.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Att möta en främling med ett leende och med nyfikenhet är ett första steg till ett tolerant och mångfacetterat samhälle där det finns plats för alla. Med ett leende och med nyfikenhet kan vi skapa ett öppet och generöst samhälle där alla människor är behövda. Det tror jag är det enklaste, och kanske klokaste, sättet att undvika framtida förföljelser och förintelser. För det får aldrig hända igen.

Åsa Eriksson (S)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s