När Norberg var med i riksdagsdebatten

Igår beslutade Riksdagen om det nya utjämningssystemet mellan kommunerna. Istället för att göra så som alla partier i enighet kommit fram till la moderaterna in en extra miljard till de tio redan rikaste kommunerna. Klokt? Knappast. Rättvist? Definitivt inte. Pia Nilsson (S) från Sala höll följande anförande när hon argumenterade emot mer till dem som redan har mest, och använder Norberg som exempel. Tack Pia för att du kämpar för alla kommuners möjligheter!

”Fru talman! När 11 miljarder av kommunernas skatteintäkter går till socialbidrag, då förändras möjligheterna att förstärka verksamheten i våra skolor. För sjunde året i rad sjunker kunskapsnivån hos eleverna, och allt fler väljer att hoppa av sina gymnasiestudier. 

Det här duger inte. Vi socialdemokrater vägrar att acceptera detta. Därför har vi i vår budgetmotion lagt fram förslag bland annat om att göra stora klasser mindre i de lägre årskurserna och att inrätta 1 000 nya specialpedagoger. 
Men Alliansen säger blankt nej och menar att det är kommunernas ansvar att se till att det finns tillräckligt många lärare i skolan. 
Förvisso är det så, och det vore nog heller inga problem för kommunerna att anställa fler om man inte behövde täcka upp för regeringens tillkortakommanden när det gäller jobbpolitiken med 11 miljarder i socialbidrag. De miljarderna skulle räcka till många lärare och specialpedagoger. 
Oavsett var vi än bor i vårt land ska vi kunna få del av en god vård, skola och omsorg. För att det ska vara möjligt krävs ett utjämningssystem mellan landets kommuner och landsting, ett system som skapar det som vi kallar likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Den utjämningen vilar på tre grunder: en kostnadsutjämning, en inkomstutjämning och ett strukturbidrag. 
I april 2011 presenterade en helt enig parlamentariskt utredning ett förslag till nytt skatteutjämningssystem. Det nuvarande systemet har visat sig vara föråldrat och ohållbart, inte minst i fråga om inskrivning av antal barn i förskolan. Kommuner med samma beläggningsgrad i förskolan får inte samma ersättning. Felaktiga antaganden från förr har varit styrande för dagens samhälle. 
Från moderata kommunpolitiker runt om i landet har det under lång tid hävdats att utjämningssystemet skulle vara tillväxthämmande. Det har upprepats så pass ofta i debatten att det tycks ha blivit en sanning i de moderata leden. 
Den parlamentariska kommittén har valt att särskilt lyfta fram just denna fråga. En forskarrapport togs fram där det konstaterades att den ekonomiska tillväxten inte alls avgörs av var man bor utan var man arbetar. Det finns inget stöd i forskningen för att utjämningssystemet skulle vara tillväxthämmande. 
Inte förrän nu, efter 1,5 år i långbänk, lägger regeringen fram sitt förslag till beslut, som i huvudsak bygger på kommitténs föreslagna förändringar men som på en väldigt avgörande punkt skiljer sig från kommitténs förslag, nämligen avgifterna för inkomstutjämningen. 
Plötsligt trollar regeringen fram nästan en miljard nya kronor för att kompensera de tio rikaste kommunerna som får betala in till systemet, och alla utom en råkar vara moderatstyrda. 
Regeringen tycks hysa en närmast panisk rädsla för att tillväxthämmande faktorer lurar runt hörnet, trots all fakta och forskning som visar det motsatta. Det handlar inte längre om empiri utan om ideologi. 
Fru talman! Samtliga regeringspartier, inklusive Centerpartiet, anser att det behövs nästan 1 miljard av våra skattepengar som kompensation till landets rikaste kommuner eftersom de annars kommer att få betala mer än i dag. 
Regeringen tycker helt enkelt så synd om Danderyd, där medianinkomsten är 325 000 kronor och arbetslösheten endast 2,8 procent, att man får 28 miljoner kronor som plåster på såren. 
Regeringen lider så med Täby, som har en medianinkomst på 315 000 kronor och en arbetslöshet på blott 3 procent, att den är beredd att förstärka kommunens kassa med 57 nya miljoner. 
Regeringen klarar inte av att se Lidingöborna i ögonen med mindre än att ge kommunen 39 miljoner i tillskott. Där ligger medianinkomsten på 299 000 kronor och arbetslösheten på drygt 3 procent. 
Men de kommuner som har en betydligt lägre medianinkomst och en avsevärt högre arbetslöshet får inte del av regeringens bonusmiljard. 
Den här fördelningen är helt orimlig. Är det så vi håller ihop Sverige? 
Vi föreslår i stället att dessa 961 miljoner fördelas till alla kommuner och landsting inom ramen för utjämningssystemet. Då skulle Norbergs kommun få 400 000 kronor mer årligen. 
På en direkt fråga vad pengarna skulle användas till svarade kommunalrådet att ett antal arbetslösa unga skulle anställas på introduktionsanställningar för att sänka arbetslösheten, som i dag är 8,2 procent i Norberg, och på så sätt också öka personaltätheten i äldreomsorgen. 
Vad Danderyd och Täby kommuner kommer att göra med alla sina miljoner vet vi inte, men någon arbetslöshet att tala om finns inte där. 
Jag yrkar därför bifall till reservationen. 
Sverige är ett fantastiskt land, och jag är stolt över att få leva här. Men någonting håller på att hända. 
Skatten sänks. 400 000 människor går arbetslösa. Socialbidragskostnaderna stiger. Resultaten i skolan sjunker. Brister i sjukvården märks alltmer. 
De rikaste kommunerna får dela på en ny miljard medan de övriga blir utan. 
Fru talman! Någonting håller på att gå sönder.”
Annonser

Nytt Trygghetsboende

Vi socialdemokrater är glada och stolta över att Norbergs första Trygghetsboende nu står klart. 24 helt nyrenoverade lägenheter med hiss, rymliga badrum och inglasade balkonger är ett välkommet tillskott på den lokala bostadsmarknaden och möjligheten till måltider och social samvaro tror jag bidrar till upplevd trygghet för många äldre. Trygghetsboendet har dessutom inneburit att ett par nya familjer har flyttat till Norberg. Kul och välbehövlig.

Flera norbergare har tyvärr missuppfattat vad Trygghetsboende innebär och kanske förväntat sig handikappanpassade lägenheter. Så är inte fallet. Dessa moderna och tillgängliga lägenheter ska kunna hyras ut till vem som helst när de inte längre behövs som just Trygghetsboende för personer fyllda 70 år. Om någon hyresgäst behöver anpassning görs det utifrån individens behov, precis som i vilket annat boende som helst.

Att hyran (mellan 6 300 -6 700 kr för två rum och kök) kan uppfattas som hög har jag förståelse för, även om det i relation till andra nyproducerade lägenheter i Sverige är en ganska låg kvadratmeterkostnad. Vår ambition är förstås att så många som möjligt ska ha råd att bo i de nya, fina lägenheterna. För pensionärer med låg inkomst finns det möjlighet att få bostadstillägg. Hur mycket man kan få i bostadstillägg beror på vilka inkomster man har. Som mest kan man få ersättning för 93 procent av bostadskostnader upp till 5 000 kr/månad, d v s upp till 4 990 kr i bidrag. Du kan själv räkna ut om du har rätt till bostadstillägg via www.pensionsmyndigheten.se/bostadstillägg eller ringa till Pensionsmyndigheten.

Min förhoppning är att många sjuttio-plussare, oavsett inkomst, tar chansen att bo centralt, modernt och tryggt i Norberg. Det tycker jag att ni är värda.

Förbättrad busstrafik i norra Västmanland

En av de viktigare faktorerna för tillväxt är goda kommunikationer. Det är ett område som de flesta kommuner arbetar med ständigt och som det tyvärr ofta tar tid innan vi ser resultat av.

I valrörelsen 2010 var det flera norbergare, framför allt kvinnor 65+, som framförde önskemål om bättre kollektivtrafik. De ville kunna ta sig till och från kulturevenemang och möten i Stockholm och Västerås, trots att de inte äger någon bil. Ett fullt rimligt krav, kan tyckas. En tid som upplevdes som allra mest problematisk var kvällar och helger, då det gick bra att åka tåg från Västerås till Fagersta men längre kom de inte, för bussen hade slutat gå till Norberg.

Sedan en tid tillbaka har möjligheterna att åka buss från Fagersta till Norberg kvällstid förbättrats. Först fanns en anropningsbas tur, d v s om man ringer en timme innan (alltså strax innan tåget avgår från Västerås) får man åka taxi för priset av en bussbiljett till Norberg. Den turen har nu blivit en ”riktig buss” i turlistan och jag hoppas att det är många som använder sig av den möjligheten.

I december är det dags för nästa steg: i den nya turlistan för 2014 kommer det vara 30-minuterstrafik mellan Fagersta och Norberg i ”rusningstid”, d v s när de flesta reser till och från arbete och studier. Detta är en satsning för att nå våra mål för ökat kollektivt resande, mindre utsläpp och samtidigt ett förstärkande av den regionala arbetsmarknaden. Vi är stolta över att – genom Kollektivtrafikmyndigheten – kunna presentera den här satsningen. Vår förhoppning är att det är många som tar chansen att börja resa kommunalt i vinter. Låt bilen stå, slipp nedisade rutor och dålig sikt, och bidra till en bättre miljö!

Så småningom planeras för tätare turer även mot Avesta men det dröjer ytterligare några år.