Om asylsituationen i Norberg

Som medborgare och kommunpolitiker står jag upp för de internationella konventioner som Sverige har ingått och jag ser det som en självklarhet att landet Sverige ska erbjuda människor som flyr för sina liv en tillflyktsort. Det jag däremot vänder mig emot är de systemfel och den brist på styrning som råder i mottagandet och som leder till att några få kommuner får bära en orimligt stor börda.

Norbergs kommun är förmodligen den kommun i landet där flest asylsökande vistas, i proportion till befolkningens storlek. Det är inget som kommunen har bett om, beslutat om eller kan råda över. Tvärtom har vi, från politiskt håll och från de kommunala verksamheterna, i flera år försökt förmå ansvariga på regeringsnivå och i Migrationsverket att inse det orimliga i att ungefär 680 asylsökande vistas i en kommun med 5 700 invånare. Hittills har våra protester inte hörsammats.

Antalet asylsökande som kom till Sverige förra året motsvarar 0,5 % av Sveriges befolkning. För Norberg motsvarar det ca 30 asylsökande. Idag har vi en situation där många kommuner knappt hyser några asylsökande alls medan antalet som vistas i vår kommun uppgår till 10-12 %. Det innebär enorma påfrestningar på samhället och det är inte hållbart.

Av det skälet har jag bett Västmanlands Kommuner & Landsting och Landshövdingen om hjälp samt krävt av den nya regeringen att åtgärder vidtas för att asylmottagningen fördelas över landets kommuner.

När en person söker asyl i Sverige ligger ansvaret på den statliga myndigheten Migrationsverket. Migrationsverket hyr lägenheter av en privat fastighetsägare i Norberg (Bolagshagen) och har upphandlat tillfälliga anläggningsboenden av privata företag som har fastigheter i Norberg (Fliken, Klackbergsgården, Stora Björkås). Kommunen har dessvärre ingenting att säga till om när dessa avtal skrivs. Kommunen är däremot skyldig att erbjuda förskola och skola (förberedelseundervisning) för alla asylsökande barn som vistas i vår kommun. Det ska vi givetvis göra så gott vi kan men det är en enorm utmaning att på mycket kort tid ordna verksamhet för närmare 100 barn, utanför det ordinarie skolsystemet.

Kommunen har ett avtal med Länsstyrelsen Västmanland att ta emot 28 nyanlända som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) per år. Till det kommer ett avtal med Länsstyrelsen att ta emot ensamkommande flyktingbarn där Norbergs kommun i dagsläget har plats för 9 barn med PUT (räknas in i de 28 ovan) och 3 barn som är asylsökande. Hittills i år har drygt 240 personer med PUT bosatt sig i Norberg, de allra flesta utan någon som helst inblandning från kommunen. Kommunen har anvisats inte mindre än 13 (!) barn UTÖVER avtal för att de barnen anses ha särskilda skäl att komma till just Norberg. De avtal som ingås har alltså ingen större betydelse i praktiken när människor ordnar boende på egen hand och när staten sätter sig över ingångna avtal.

När en person fått PUT och hittat en bostad i Norbergs kommun räknas hen som invånare, precis som alla vi andra. Alla invånare i Norberg genererar intäkter till kommunen i form av skatteintäkter och statsbidrag. När invånarantalet ökar stiger intäkterna.

Arbetsförmedlingen ansvarar för att vuxna med PUT får hjälp att komma ut i arbetslivet, kommunen (via NVU) är skyldig att erbjuda Svenska för Invandrare (SFI) och skolplikt gäller för alla barn. Det är alltså stor skillnad på att vara asylsökande och att ha PUT.

Oavsett om vi har bott i Norberg i generationer, flyttat hit från en annan kommun, invandrat från ett annat land eller befinner oss i Norberg under asyltiden måste vi alla samsas. När många människor med olika bakgrund och olika traditioner möts uppstår ibland kulturkrockar och missförstånd. Jag vädjar till alla norbergare att vara generös med information och upplysningar, att försöka hjälpa de som är nya i vår by i sin strävan att hitta sitt sammanhang här. Att en del människor inte följer lagar och regler är beklagligt och oacceptabelt. Alla brott, oavsett vem som begår dem, ska givetvis beivras och polisanmälas. Men vi kommer ingen vart genom att misstro varandra, generalisera eller bidra till ryktesspridning och rädsla.

Ta chansen att lära känna människor från en annan kultur. ABF och andra studieförbund behöver frivilliga som kan träffa och prata med våra nyanlända för att de snabbare ska hitta sin väg in i det svenska samhället och trivas som norbergare. Sverige och Norberg behöver ny kompetens, nya erfarenheter och nya människor. Att mottagningssystemet inte fungerar är högst beklagligt. Jag lovar att jag gör precis allt jag kan för att förmå staten att ändra på det som inte fungerar. Tills det är ordnat får vi hjälpas åt så gott vi kan.

Åsa Eriksson (S), Kommunalråd i Norberg

Annonser