Varför engångspengar inte kan användas till mer personal

Flera privatpersoner, politiker och fackliga företrädare har framfört att de engångspengar Norbergs kommun fått för flyktingmottagandet ska användas till att anställa mer personal i verksamheterna. Tanken är god men fungerar inte. 

Att det behövs mer personal inom både förskola, skola och äldreomsorg skriver jag gärna under på. Välfärden har under en längre tid haft större arbetsbörda än vad pengarna egentligen räcker till och chefer och personal har försökt lösa den omöjliga ekvationen efter bästa förmåga. De gör ett fantastiskt jobb! Norbergs kommun liksom Sveriges Kommuner & Landsting framför ständigt samma önskemål till regeringen: vi behöver mer pengar för att klara välfärden framåt. I år satsar regeringen pengar på mindre klasser i skolan och mer personal inom äldreomsorgen. Gott så, men det räcker tyvärr inte. 

När Norberg nu fått 40,6 Mkr plus 4 Mkr extra till skolan som kompensation för vårt stora flyktingmottagande är det ”once in a lifetime” – tillfälliga engångspengar som ska användas på ett klokt sätt i år. Om vi, som sex lokala fackklubbar kräver, skulle anställa personal för alla de pengarna skulle det innebära drygt 100 nya, tillfälliga tjänster. Det kan, vid en första anblick, verka bra men det vore mycket olyckligt och oklokt att bränna så stora summor så lättvindigt. Jag ska försöka förklara varför: 

– vi kommer ha ungefär lika många barn, elever och äldre i våra verksamheter 2017, 2018 och framåt som vi har i år men extrapengarna har vi bara 2015-2016. Sedan är det lika snäva ramar som vanligt som gäller. Därför är det klokt att använda pengarna till engångsinsatser som ger långvarig effekt. 

– Min syn är att vi ska använda pengarna till att skapa fler klassrum i skolan så att vi slipper hyra dyra klassrumsmoduler och därmed frigör modulhyrespengar till verksamhet (läs personal). Genom att bygga om den lilla gympasalen i Centralskolan till klassrum och grupprum får vi lite mer undervisningsyta än vi har idag med modulerna. 

– Kommunen behöver en idrottshall, både för idrottsundervisning när vi bygger om lilla gympasalen, det ”vanliga” idrottslivet och som en arena för integration. Tar vi kostnaden för en idrottshall nu så slipper vi de byggkostnaderna i framtiden. 

– Kommunens unga behöver en större och bättre fritidsgård. Bygger vi en fritidsgård nu, i anslutning till idrottshallen, förbättrar vi fritidsmöjligheterna för våra unga, skapar en bättre arena för integration och slipper de byggkostnaderna i framtiden. Dessutom frigörs lokaler i anslutning till biblioteket som istället kan användas för SFI-undervisning eller annan undervisning. 

– En integrationsfond, där kommunens verksamheter, föreningar och sociala företag kan söka pengar, gör att fler goda idéer och fler människors engagemang tas tillvara, mer gott kan göras för att introducera våra nyanlända grannar i samhället och att fler dörrar ut i arbetslivet öppnas. Det tror jag ger långsiktigt goda effekter och sänker och framtida kostnader för utanförskap. 

– Att satsa engångspengar på kompetensutveckling inom mångfaldsfrågor för all vår personal i kontaktyrken ger också långsiktiga effekter: personalen blir bättre rustad att ta emot barn och gamla som har annan bakgrund, verksamheterna får bättre förutsättningar för introduktion av kollegor som är födda i andra länder och personalen får en chans att reflektera tillsammans, umgås och en välbehövlig paus från det dagliga arbetet. 

– I förslaget till fördelning av engångspengarna finns också kultursatsningar för bättre integration, arbetsmarknadsåtgärder och mer teknisk utrustning till skolan. Allt behövs för att ställa om kommunen till en större befolkning och ta tillvara den mångfald som nu finns i Norberg. 

– Om vi gjorde som facken vill, anslog alla pengarna till personalförstärkningar, är det högst tveksamt om personalenheten skulle hinna anställa personal i den omfattningen. Redan idag har vi stora problem att hitta utbildade lärare, förskollärare och socialsekreterare. Vilka skulle ta de jobb som i så fall utlystes? 

– Om vi, mot all förmodan, skulle hitta personal, tar det tid innan de är på plats, introducerade och upplärda. Dessutom skulle den nya personalen försvinna i december eftersom extrapengarna bara finns i år. Hur kan man anse att det är ett klokt sätt att använda engångspengar?

Än så länge är fördelningen förslag. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet den 8 februari och de delar som är ”av större vikt” (investeringar i idrottshall, fritidsgård plus Integrationsfonden) måste beslutas av kommunfullmäktige. Det görs tidigast i mars. 

Politikens uppgift är att prioritera, att se till allas behov och att planera långsiktigt. Det gör vi i Norberg. 

Annonser

Befolkningsökning och extrapengar

Det stora antalet människor på flykt, varav många söker sig till Sverige, har på flera sätt förändrat terrängen för både inrikes- och utrikespolitiken. Vi som bor i Norberg har all anledning att vara stolta.

Vi har under lång tid tagit ett stort ansvar i att ge människor en trygg plats att bo på. Vi har i flera år försökt påtala för riksdag, regeringar av olika färg samt statliga myndigheter vad som behöver göras för att mottagandet ska förbättras. Och till slut har vi blivit bönhörda på flera punkter.

Att alla Sveriges kommuner nu ska dela på ansvaret är verkligen på tiden. Att vi får 40,6 Mkr från regeringen i år för detta viktiga arbete är en kämparseger. Att skolan dessutom tillförs ytterligare 4 Mkr från regeringen för att ställa om lokaler och undervisning till det kraftigt ökande elevantalet överträffar alla mina förhoppningar. Landet Sverige har verkligen satsat för att vi, som tagit stort ansvar, ska få en chans att bedriva riktigt bra verksamhet. Tack, regeringen! Nu återstår för oss lokala politiker att diskutera och besluta vad engångspengarna ska användas till för att göra största möjliga nytta för alla som bor i Norberg.

Kommunstyrelsen har i december beslutat om tre inriktningar för engångspengarna:

Vi behöver satsa pengar på en mer långsiktig lokalförsörjning istället för att som nu hyra dyra klassrumsmoduler och tvingas sprida ut de ensamkommande barnen Norberg ansvarar för runt omkring i mellansverige. Att bygga om lilla gympasalen i Centralskolan till klassrum och bygga en ny idrottshall på Kvarteret Kronan skulle vara att slå två viktiga flugor i en smäll.

Vi behöver också satsa på ett mer strategiskt arbete för att hjälpa våra nyanlända grannar ut i arbets- och föreningsliv. Här måste vi göra mer och jobba smartare. Tänk om vi kunde ta tillvara på all kompetens som finns hos människorna på anläggningsboendena i Norberg. Då skulle vi vara en rikare kommun, på flera sätt. En integrationsfond av något slag bör inrättas så att föreningar och organisationer med goda idéer kan få kommunal stöttning till sitt arbete. En Integrationskoordinator rekryteras just nu och vi hoppas att hen är på plats i april.

Det tredje viktiga område vi prioriterar är kompetensutveckling och ledarskapsutbildning, framförallt för personal i ”kontaktyrken” (alltså alla de som dagligen träffar våra barn, gamla och omsorgsbehövande). Mycket kan göras för personalen – vår viktigaste resurs – så att de får förutsättningar att ta emot fler människor i våra verksamheter.

 

Kommunen kan inte bygga upp Elsa Anderssons konditori

Som kommunalråd är jag den första att intyga Elsa Anderssons konditoris betydelse för vår kommun, både som motor för besöksnäring, service och handel samt som nav i det sociala livet. Trots den stora betydelsen finns det, som jag ser det, inte någon möjlighet att kommunen finansierar återuppbyggnaden av det nerbrända, anrika konditoriet.

Det är hedrande att många människor sätter en stor tilltro till kommunens förmåga men tyvärr är den i vissa fall begränsad. Kommunen finns till för att ge alla oss som bor här grundläggande välfärd, kommunal infrastruktur, trygghet och en meningsfull fritid. Det är vad kommunens politiker måste och vill prioritera när vi fördelar medel.

Det är nog ingen nyhet att pengarna kommunen förfogar över (i år 323 Mkr plus ca 40 Mkr som ett engångsbelopp för flyktingmottagandet) inte räcker till allt vi vill och borde göra i de lagstadgade verksamheterna skola, vård och omsorg. Att i det läget använda en större summa av skattebetalarnas pengar till att bygga en konditorilokal, med konsekvensen att det blir ännu mindre som kan investeras i fler skollokaler, idrottshall, nytt kylsystem på Granbackens äldreboende eller den så välbehövliga ROT-renoveringen av de lägenheter kommunen äger, anser jag vore oklokt. Andra aktörer kan bygga konditorilokaler men ingen annan kan investera i kommunens verksamhetslokaler och bostäder.

Trots att Norberg under min tid som kommunalråd har amorterat bort 12,5 Mkr av låneskulden har kommunen fortfarande lån på 89 Mkr som vi betalar ca 2,5 Mkr per år i ränta för. Om vi skulle låna mer, för att bygga ett konditori, skulle räntekostnaderna öka och mellanskillnaden måste då tas från driften av våra verksamheter. Hur många norbergare tycker att vi ska ta pengar från handikappomsorgen, snöröjningen eller räddningstjänsten för att betala räntor på ett lån för en lokal som kommunens verksamheter inte behöver? Att få in hyresintäkter på konditorilokalen, som överstiger driftskostnaderna för densamma, tror jag initialt blir svårt.

Någon har föreslagit att kommunen kunde använda en del av de 40 Mkr kronor vi nyss fick från regeringen för att bygga upp konditoriet. Mitt svar är att de engångspengarna är till för att täcka kostnader för flyktingmottagandet och där finns det stora behov. Vi kan inte försvara att pengar som staten lånat för att ta emot flyktingar används till något helt annat. Det kan jag aldrig gå med på.

Elsa Anderssons Konditori var Norbergs största turistattraktion och en viktig företeelse för oss norbergare. Kommunen gör vad vi kan för att stötta ägarna i arbetet med en återuppbyggnad men kan inte, och bör inte, ta över arbetet. Det är inte kommunens huvudsakliga uppgift, det är inte vad kommunen är bra på och det är tyvärr inte något som kommunens tillgängliga medel kan prioriteras till.