Varför engångspengar inte kan användas till mer personal

Flera privatpersoner, politiker och fackliga företrädare har framfört att de engångspengar Norbergs kommun fått för flyktingmottagandet ska användas till att anställa mer personal i verksamheterna. Tanken är god men fungerar inte. 

Att det behövs mer personal inom både förskola, skola och äldreomsorg skriver jag gärna under på. Välfärden har under en längre tid haft större arbetsbörda än vad pengarna egentligen räcker till och chefer och personal har försökt lösa den omöjliga ekvationen efter bästa förmåga. De gör ett fantastiskt jobb! Norbergs kommun liksom Sveriges Kommuner & Landsting framför ständigt samma önskemål till regeringen: vi behöver mer pengar för att klara välfärden framåt. I år satsar regeringen pengar på mindre klasser i skolan och mer personal inom äldreomsorgen. Gott så, men det räcker tyvärr inte. 

När Norberg nu fått 40,6 Mkr plus 4 Mkr extra till skolan som kompensation för vårt stora flyktingmottagande är det ”once in a lifetime” – tillfälliga engångspengar som ska användas på ett klokt sätt i år. Om vi, som sex lokala fackklubbar kräver, skulle anställa personal för alla de pengarna skulle det innebära drygt 100 nya, tillfälliga tjänster. Det kan, vid en första anblick, verka bra men det vore mycket olyckligt och oklokt att bränna så stora summor så lättvindigt. Jag ska försöka förklara varför: 

– vi kommer ha ungefär lika många barn, elever och äldre i våra verksamheter 2017, 2018 och framåt som vi har i år men extrapengarna har vi bara 2015-2016. Sedan är det lika snäva ramar som vanligt som gäller. Därför är det klokt att använda pengarna till engångsinsatser som ger långvarig effekt. 

– Min syn är att vi ska använda pengarna till att skapa fler klassrum i skolan så att vi slipper hyra dyra klassrumsmoduler och därmed frigör modulhyrespengar till verksamhet (läs personal). Genom att bygga om den lilla gympasalen i Centralskolan till klassrum och grupprum får vi lite mer undervisningsyta än vi har idag med modulerna. 

– Kommunen behöver en idrottshall, både för idrottsundervisning när vi bygger om lilla gympasalen, det ”vanliga” idrottslivet och som en arena för integration. Tar vi kostnaden för en idrottshall nu så slipper vi de byggkostnaderna i framtiden. 

– Kommunens unga behöver en större och bättre fritidsgård. Bygger vi en fritidsgård nu, i anslutning till idrottshallen, förbättrar vi fritidsmöjligheterna för våra unga, skapar en bättre arena för integration och slipper de byggkostnaderna i framtiden. Dessutom frigörs lokaler i anslutning till biblioteket som istället kan användas för SFI-undervisning eller annan undervisning. 

– En integrationsfond, där kommunens verksamheter, föreningar och sociala företag kan söka pengar, gör att fler goda idéer och fler människors engagemang tas tillvara, mer gott kan göras för att introducera våra nyanlända grannar i samhället och att fler dörrar ut i arbetslivet öppnas. Det tror jag ger långsiktigt goda effekter och sänker och framtida kostnader för utanförskap. 

– Att satsa engångspengar på kompetensutveckling inom mångfaldsfrågor för all vår personal i kontaktyrken ger också långsiktiga effekter: personalen blir bättre rustad att ta emot barn och gamla som har annan bakgrund, verksamheterna får bättre förutsättningar för introduktion av kollegor som är födda i andra länder och personalen får en chans att reflektera tillsammans, umgås och en välbehövlig paus från det dagliga arbetet. 

– I förslaget till fördelning av engångspengarna finns också kultursatsningar för bättre integration, arbetsmarknadsåtgärder och mer teknisk utrustning till skolan. Allt behövs för att ställa om kommunen till en större befolkning och ta tillvara den mångfald som nu finns i Norberg. 

– Om vi gjorde som facken vill, anslog alla pengarna till personalförstärkningar, är det högst tveksamt om personalenheten skulle hinna anställa personal i den omfattningen. Redan idag har vi stora problem att hitta utbildade lärare, förskollärare och socialsekreterare. Vilka skulle ta de jobb som i så fall utlystes? 

– Om vi, mot all förmodan, skulle hitta personal, tar det tid innan de är på plats, introducerade och upplärda. Dessutom skulle den nya personalen försvinna i december eftersom extrapengarna bara finns i år. Hur kan man anse att det är ett klokt sätt att använda engångspengar?

Än så länge är fördelningen förslag. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet den 8 februari och de delar som är ”av större vikt” (investeringar i idrottshall, fritidsgård plus Integrationsfonden) måste beslutas av kommunfullmäktige. Det görs tidigast i mars. 

Politikens uppgift är att prioritera, att se till allas behov och att planera långsiktigt. Det gör vi i Norberg. 

3 tankar på “Varför engångspengar inte kan användas till mer personal

  1. Bra Åsa, nu borde väl även fackförbunden begripa att det inte gå att använda engångspengar till att anställa mer personal.

  2. Går det att använda lite av dessa engångspengar till att bära ut mat från Björkängen till de som får matlådor en gång i veckan. Det är nog inte alla som vill ha mat från Björkänge utan vill behålla matlådorna. Skulle de vara ett lämpligt jobb för arbetslös ungdom samtidigt får de äldre ett besök under dagen. Bra mat ger friskare äldre och ev. mindre omsorg.

    • Hej Jan!
      Engångspengarna ska ju användas för flyktingmottagandet på olika sätt. Vilka arbetsuppgifter de nyanlända som anställs inom äldreomsorgen och andra verksamheter kommer att ha kan jag inte svara på. Jag tar med mig ditt önskemål i fortsatta diskussioner.

Lämna en kommentar