Varför vindpark Målarberget?

EU har som mål att 20 procent av energin skall komma från förnyelsebara källor år 2020. Till skillnad från solceller och solvärmesystem, producerar vindkraft som mest el under vinterhalvårets blåsiga månader. Sverige har, som bekant, sin största energiförbrukning under vintermånaderna.

Norbergs kommun antog Energiplan för Norberg 2007-12-07 där ett av de övergripande målen är att arbeta för ”en övergång till ett uthålligt energisystem som fungerar i samspel med naturligt förekommande kretslopp och baseras på förnyelsebara energikällor”. En av strategierna för att uppnå de övergripande målen är ”Satsning på förnyelsebara energikällor och ny teknik”.

Kommunfullmäktige i Norberg har enigt antagit en Energi- och klimatstrategi. Där slår vi bland annat fast att vår kommun ansluter sig till EU:s utsläpps- och energimål samt de nationella klimatmålen. // Energianvändningen i Norberg baseras huvudsakligen på förnyelsebar energi. //Energieffektiva och miljöanpassade energi- och transportsystem är en naturlig del av samhällsutvecklingen. // Kommunorganisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. // Minst 20 % av den totala energikonsumtionen inom Norbergs kommun ska komma från förnybara källor år 2020. //Användningen av el från förnybara energikällor ska öka. //

Vidare kan man i strategin läsa: ”Insatser sker för att bygga ut vindkraften i kommunen eller tillsammans med grannkommunerna. Dialog och samverkan sker med vindkraftsintressenter om etableringar och utbyggnad”.

Jag är fullt medveten om att vindkraft, liksom alla andra energislag, har både för- och nackdelar. För mig överväger fördelarna.

Vindkraft är en gratis och oändlig energikälla. Den är billig i drift eftersom omkostnaderna är låga. När vindkraftverken väl är byggda har vindkraften lägst rörliga kostnader av alla produktionsslag. Det blir exempelvis inga kostnader för utvinning av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. Dessutom är teknologin för vindkraften den billigaste inom förnybar energi. Vindkraftverken har en ungefärlig livslängd på 30 år. I stort sett allt material som vindkraftverket är byggt av kan återvinnas och marken i princip återställas.

Moderna vindkraftverk har hög leveranssäkerhet och kan producera elkraft nästan jämt. Verken står stilla när det blåser för lite (mindre än 4 m/s) eller för mycket (mer än 25 m/s).

Varför just Målarberget? Större delen av det aktuella området pekade kommunen ut som särskilt lämpligt i ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen, efter en utredning gjord av Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten.

Vad händer nu, när kommunfullmäktige har tillstyrkt ansökan, d v s inte utnyttjat sin vetorätt?

Miljöprövningsdelegationen (MPD), som har sista ordet, planerar ett öppet sammanträde den 27 april på biblioteket i Norberg. Alla som vill lämna synpunkter är välkomna. Mötet kommer annonseras i tidningen. Om något av de av staten fastställda kriterierna inte uppfylls (t ex att det låter mer än 40 db vid något bostadshus) får verken inte köras. MDP planerar att fatta beslut före sommaren. När VKS sedan sätter igång med vindkraftparken vet vi dock inte.

 

MPD har bett det aktuella företaget (VKS) att särskilt förklara påverkan från de planerade verken med amplitudmodulerat ljud. MPD är nöjda med svaret de fått. Jag tolkar det som att de kringboende inte behöver vara oroliga för att störas av ljud vid sina bostäder. Om man däremot vistas direkt under verken kommer det att låta ca 55 dB, d v s som normal samtalston.

I Sverige har vi inga normer för avstånd från vindkraftverk till bostadshus. Hur mycket det de facto låter vid husen samt skuggor avgör. Topografin har stor betydelse så vilket avstånd som är lämpligt kan variera, enligt MPD.

I ansökan har VKS sökt tillstånd för vindkraftverk med en maximal höjd på 200 m. I dagsläget är det enligt VKS oklart hur höga verk det kommer att bli, men det troliga är att alla blir lika höga. Verken kan alltså bli lägre än 200 m.

Några debattörer har framfört åsikten att kommunen inte har bedrivit samråd. Det är helt fel. Vår samråd började år 2010. Företagets samråd pågick 2012-13, om jag minns rätt. Och MPD har bett om synpunkter fram till februari i år.

Vindkraftplanen
Samrådsutställning för allmänheten 14/7-1/9-2010 (Annonsering i FP,AT,VLT och DD). Handlingarna fanns bl a på biblioteket och hemsidan.
Öppet hus för allmänheten år 2010 26/8-2010 på kvällen i Norberg, 26/8 sen eftermiddag i Avesta och 18/8 sen eftermiddag i Fagersta (Annonsering i FP och AT). Flera tjänstemän från miljö- och byggförvaltningen fanns på plats på biblioteket i Norberg för att visa planförslaget och svara på frågor från allmänheten.
Utställning för allmänheten 7/2-7/4-2011 (Annonsering i FP,AT,VLT och DD). Handlingarna fanns bl a på biblioteket och hemsidan.
Kf godkände planen 7/6-2011

Översiktsplanen (där vi hänvisar till vindkraftplanen)
Samrådsutställning för allmänheten 1/2-31/3-2011 (Annonsering i FP och VLT). Handlingarna fanns bl a på biblioteket och hemsidan.
Öppet hus – samrådsmöte för allmänheten i Teaterbiografen 10/2-2011 kl 18:30. Åsa Eriksson samt flera tjänstemän olika kommunala förvaltningar deltog för att visa planförslaget och svara på frågor från allmänheten (Annonsering i FP och VLT).
Utställning för allmänheten 18/6-18/9-2011 (Annonsering i FP och VLT). Handlingarna fanns bl a på biblioteket och hemsidan.
Kf godkände planen 5/12-2011

VKS vindkraftprojekt
VKS olika samrådstillfällen framgår av deras samrådsredogörelse i nedan länkade dokument. (2012 o 13 i två omgångar, inkl öppethus-kväll)

http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/pagaende-miljoprovningsarenden/vindkraftsprovningar/vindpark-malarberget/samrådshandlingar-131217/bilaga-3-samradsredogorelse-malarberget.pdf

Efter att ansökan var komplett kungjorde Miljöprövningsdelegationen ärendet i Fagersta-Posten, AvestaTidning och Dalademokraten. Det skedde i slutet av december 2015 och allmänheten hade enligt kungörelsen på sig till den 5 februari att lämna synpunkter.

Jag har stor respekt för att människor blir oroliga när det planeras stora förändringar i deras närmiljö.När jag hör och läser argumenten mot vindkraft tycker jag dock att oron ibland är obefogat stor.

Ja, det kommer se annorlunda ut i den skog där många brukar ströva, jaga och plocka bär. Men om markägaren har godkänt att vindkraftverk uppförs kan ju inte vi andra kräva att markägaren ska ändra sig om användningen av sin egen mark.

Ja, vi kommer att se rotorbladen över trädtopparna. Mig stör det inte men jag kan förstå att det stör andra. Den negativa påverkan övervägs dock flera gånger om av vinsten med mer förnyelsebar energi.

Ja, det kommer att låta i närheten av verken. Våra statliga myndigheter har, precis som med allt annat, bestämt gränsvärden för vad som är tillåtet gällande ljud och skuggor. De planerade verken håller sig inom de värdena och jag litar på våra myndigheters omdöme.

Vindpark Målarberget är, som jag ser det, en stor möjlighet i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Den möjligheten hoppas jag att vi tar vara på.

 

Annonser

Året som gick

Inom kort ska Årsredovisning för Norbergs kommun 2015 behandlas politiskt. Återigen (varje år sedan socialdemokraterna återfick KSO-posten 2007) gör kommunen ett litet plusresultat före extraordinära poster. Detta trots alla utmaningar de kommunala verksamheterna ställts inför under året. Det är värt en eloge.

Såhär skriver jag i förordet:

Stora händelser och snabba förändringar i vår omvärld har blivit vardag. År 2015 har förändringstakten varit så hög att året både känns långt och som att det gick väldigt fort. De snabbt ändrade förutsättningarna ställer stora krav på de som leder och de som arbetar i kommunens olika verksamheter. Ibland undrar jag hur de hinner med.

I budgeten för det gångna året skrev jag om stor befolkningsökning och brist på lokaler. Trots att nya lokaler har hyrts och andra renoverats under året är lokalbristen ännu större idag. Inflyttningen till Norberg fortsatte att öka förra året och antalet barn i skola och förskola fortsatte att stiga. Antalet asylplatser som Migrationsverket har i Norberg är fortsatt högt. Företagen går över lag mycket bra (Norberg blev sjunde bästa tillväxtkommun i Företagarnas/UC:s ranking och länsvinnare i Synas ranking av lokal tillväxt) och flera företag utökar sin personalstyrka. Allt detta innebär möjligheter till utveckling av vårt samhälle och det är positivt. Samtidigt ställer det stora krav på förändring- krav som vi ibland har svårt att kortsiktigt leva upp till.

Vi rekryterade en ny kommunchef, Hannu Högberg, som började efter sommaren (samtidigt som den tragiska branden som ödelade Elsa Anderssons konditori). Han har i uppdrag att arbeta utåtriktat och tillväxtskapande tillsammans med andra aktörer. Den resan som bara hann påbörjas under 2015 och kommer att ta fart under 2016.

Norbergs kommun har tillsammans med övriga parter i det nationella projektet Den Attraktiva Regionen arbetat med att göra norra Västmanland mer attraktivt för invånare och näringsliv. Att samarbeta med andra aktörer – både på lokal, regional och nationell nivå – över en större geografisk yta tror jag ger oss bättre förutsättningar att nå den ambitiösa vision som kommunfullmäktige har beslutat om.

Tillsammans med våra samverkanspartners Fagersta, Skinnskatteberg, Avesta och Hedemora kommuner har vi under 2015 påbörjat arbetet med en tydligare styrning av våra gemensamma samverkansorgan. Beslut om hur vi mer detaljerat ska gå tillväga tas under 2016.

2015 är nionde året i rad som Norbergs kommun gör ett positivt ekonomiskt resultat (5,3 Mkr) före extraordinära poster. En del av överskottet är engångspengar som kommunen fått från regeringen för det stora flyktingmottagande vi har. Pengarna ska vara en kompensation för kostnader som inte täcks av schablonbidragen från staten och för de satsningar som en kommun som växer snabbt behöver göra. Större delen av engångspengarna kommer att användas under 2016 och blir ett mycket välkommet tillskott i den snåla kommunala budgeten.

Att kommunen gör ett ekonomiskt överskott, alltså gör av med något mindre pengar än vi får in, är helt nödvändigt. Precis som att familjeekonomin behöver gå plus över tid för att ha pengar över när ett större projekt ska genomföras behöver kommunen ha pengar på banken till investeringar och fastighetsunderhåll. Kommunen kunde investera för drygt 22 Mkr förra året och det är den högsta noteringen på flera år. Och det var välbehövligt.

Jag vill framföra ett stort och varmt tack från kommunstyrelsen till all personal i alla verksamheter som har arbetat extra hårt under året för att klara sina uppdrag, trots den snabba förändringstakten. Att förskola, skola, omsorg och socialtjänst har funkat så bra som det gjort är helt er förtjänst. Ni är fantastiska! Vi har inte lyckats med allt som vi ville uppnå men med mycket.

Att verksamheterna når de flesta av sina mål är bra, för det betyder hög och bra service till dem som kommunen är till för; oss kommuninvånare.