En chans jag inte vill missa

Många som hört mig tala i olika sammanhang vet att jag vurmar för att vara redo när det öppnar sig ett möjlighetsfönster. Nu öppnas ett sådant fönster för mig som person och jag vill ta chansen att hoppa. 

Olle Thorell, erfaren riksdagsledamot från Surahammar, är inte bara en oerhört kompetent politiker utan också en engagerad, passionerad och jämställd pappa. Han har ansökt om att få vara föräldraledig från riksdagsarbetet för att vara hemma med sin son. 

Klokt. Självklart för en jämställd förälder av idag. En välförtjänt ledighet (?) för en mycket hårt arbetande politiker. 

Igår godkände Talmannen Olles ledighetsansökan och processen att utse en ersättare rullar igång. Den som kommer ihåg den västmanländska riksdagslistan från valet 2014 vet att Gabriel Wikström står på plats fem och därför står i tur att tjänstgöra. Gabriel är som bekant statsråd och ingår i regeringen. Det ska han givetvis fortsätta med och frågan går vidare till personen på plats sex. Det är jag. 

Väljarna i Norberg och mina partikamrater i Arbetarekommunen har givit mig ett stort och fint förtroende att vara Kommunstyrelsens ordförande och att leda Norbergs kommun på heltid. Det har jag med glädje gjort varenda dag sedan 1 januari 2011 och det planerar jag att göra fram till valet 2018. Men den här möjligheten – kanske enda chansen i livet att få prova hur det är att vara riksdagsledamot – den vill jag ta. Det är faktiskt inte ens ett svårt beslut. Det finns så många andra kloka, erfarna, engagerade socialdemokrater som kan leda arbetet och utvecklingen i Norberg så jag är inte ett dugg orolig för min älskade kommun. 

På måndag kommer jag begära att kommunfullmäktige entledigar mig från uppdraget som Kommunstyrelsens ordförande från den 15 augusti. Jag kommer också lämna mina uppdrag i samverkansorganen Lönenämnden och Ekonominämnden, eftersom de följer med KSO-rollen. Platsen i kommunfullmäktige behåller jag, liksom platsen i Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsens Allmänna utskott. Den 1 april, när Olle avslutar sin föräldraledighet och återvänder till riksdagen, planerar jag att återvända på heltid till Norberg. 

Att sittande kommunalråd lämnar sitt uppdrag innebär en möjlighet för andra att kliva fram. Det finns så många partikamrater med stor potential, vilja och nyfikenhet. Det känns jättebra att kunna bidra till att fler får chans att visa framfötterna, ta ledartröjan och på de sätt som de är bra på driva på utvecklingen i Norberg. Att byta människor på de högsta ledarposterna ibland tror jag är nyttigt och bra, för vi människor är ju bra på olika saker och driver olika frågor. 

Olle var föredömligt tidig med att informera om sina ledighetsplaner. Vi har därför kunnat ha en ordentlig lokal process i partiet för att utse den som vi vill ska leda kommunen under min frånvaro. Efter öppen nominering, intervjuer och förslag från valberedningen har vi ett enhälligt medlemsbeslut att föreslå Johanna Odö som KSO i Norberg. 

Johanna är idag ordförande i Barn- och Utbildningsutskottet, ordinarie ledamot i Kommunstyrelsen och ingår i Allmänna utskottet/Budgetberedningen. Hon är, trots en relativt kort tid som politiker, väl insatt i alla övergripande frågor, har erfarenhet av att leda som förtroendevald och har en smittande entusiasm som gör att hon hittar vägar framåt i alla lägen. Johanna är en utmärkt politiker, en lyssnande ledare och väldigt strategisk som person. Hon kommer bli ett lysande kommunalråd. 

Det fönster jag väljer att hoppa ut genom tar mig till en plats i riksdagens utrikesutskott. Det är spännande att få lära om ett politikområde som jag aldrig har jobbat med men ärligt talat känns det lite läskigt också: efter nio år som förtroendevald i Norberg känner jag mig hemtam i alla kommunala frågor och kan oftast lita på erfarenhet och gamla kunskaper. Det nya uppdraget i höst blir något helt annat. Kommer jag kunna bidra med något? Tänk om jag helt gör bort mig i någon utrikespolitisk fråga? Tänk om jag aldrig lär mig hitta i riksdagens vindlande korridorer? 

Enda ambitionen jag har under de 7,5 månaderna i riksdagen är att försöka företräda Västmanland och alla västmanlänningar på ett bra sätt. Som tur är finns ju kloka, erfarna länsbänkskollegor att luta sig emot och lära av. Olle har lovat att hjälpa mig så gott han kan. Får jag chansen vill jag också jobba för en ännu bättre migrations- och integrationspolitik samt driva på fiberutbyggnaden och digitaliseringen av välfärden. Det är så otroligt viktiga kommunala frågor att ett KSO-hjärta inte kan missa en sådan chans om den kommer. 

Annonser

6 thoughts on “En chans jag inte vill missa

    • Tack snälla Inga-Lis! Det var ett så fint beröm att jag blir alldeles rosa om kinderna. Varmt lycka till själv. Det har varit ett rent nöje att samarbeta med dig.

  1. Jajamensan, så självklart val Åsa! Den enda oron är just oron. Du räcker gott o väl som du är just för den du är.
    Jag är inte ett enda dugg orolig menönskar dig naturligtvis lycka till, men känns som överflödiga ord😉😉😍😍

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s