Sanningen bakom debatten om personlig assistans

Media har de senaste månaderna uppmärksammat flera fall där personer med funktionsnedsättning förlorat sitt stöd med personlig assistans. Några av samhällets mest utsatta har drabbats hårt, ryktena är många och rena felaktigheter sprids som en löpeld i sociala medier. Rätten till personlig assistans är grundläggande. Därför har vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Västmanland besökt Försäkringskassan och ställt frågor till deras sakkunnige på området. Det var mycket givande. Nu har jag bättre koll på orsakerna till varför personlig assistans ibland dras in och har även fått bekräftat att direktiven i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan inte alls har något med de tragiska fallen att göra.

Vi tar det från början:

Vi socialdemokrater värnar lagstiftningen kring assistans och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det är viktigt att den som behöver stöd också får det. Vi är också måna om att skattepengar ska gå till det de är till för, inte annat.

I debatten den senaste tiden verkar det som att vissa har glömt vad LSS-lagstiftningen och personlig assistans är till för. De exakta formuleringarna kan du läsa här men kortfattat kan sägas att den som är under 65 år och har varaktiga funktionshinder som gör att hjälp krävs för att klara sina grundläggande behov (hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig och att kommunicera med andra), kan ansöka om personlig assistans om vederbörande tillhör någon av de tre personkretsarna i LSS.

Personlig assistans är alltså INTE övervakning av svårt sjuka människor som behöver ständig medicinsk kompetens vid sin sida. Det är sjukvårdens ansvar. Försäkringskassan får inte ens ställa krav på personliga assistenter att de ska ha sjukvårdsutbildning. Det var nytt för mig.

Personlig assistans är inte heller till för att vara ett sällskap för den som har svårt att komma ut (även om det säkert kan behövas). Assistenten finns till för att assistera med de grundläggande behov som du själv inte kan utföra.

Vilka är då orsakerna till att kostnaderna för assistansersättningen  ökat så kraftigt, utan att antalet personer som får assistans ökat i samma utsträckning? Det verkar ingen med säkerhet kunna svara på. Det vi vet är att en lägre andel av ersättning än Socialstyrelsen stipulerar går till tid med den som behöver assistans. 13 % av schablonen bedöms behövas för administration, hyror och annat men 87% av pengen ska gå till rena personalkostnader. Just nu är genomsnittet istället 81 %, för att delar av ersättningen används till reklam, konsulter (och vinst!), och hos några bolag så lågt som 67 %. Det är inte bra och det ingår verkligen inte i den svenska modellen.

För att få till stånd en mer jämlik och träffsäker lagstiftning på det här området tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen i våras en utredning av hela LSS och assistansen. Den ska bland annat stärka barnrättsperspektivet, utreda personkretsarna och överväga oberoende juridisk rättshjälp. Utredningen ska vara klar i oktober 2018. Vi tycker det är viktigt att de som behöver personlig assistens för sina grundläggande behov ska få det men det är också viktigt att skattepengar går till det de är till för. Därför inväntar vi utredningens resultat med spänning.

I motsats till vad som ibland framförs så genomför regeringen inga besparingar eller förändringar av rätten till assistans. Försäkringskassan har däremot fått ett tydligare uppdrag att verka för kvalitet och träffsäkerhet i insatserna och ska genom bättre kontroll bidra till att bryta den snabba ökningen av antalet timmar. Det handlar inte om att minska de timmar människor får assistans utan om att skattepengarna ska gå till det de är ämnade för.

Flera borgerliga debattörer har försökt vända de fall som uppmärksammats i media mot regeringen och angivit regleringsbrevet som orsak. En av mina riksdagskollegor frågade Försäkringskassans sakkunnige rakt ut om skrivningarna i regleringsbrevet om att utvecklingen av antalet beviljade timmar ska brytas har bidragit till att personer förlorat rätt till personlig assistans. Nej, var det korta och tydliga svaret. Det kändes skönt att få det bekräftat.

Varför har då media rapporterat om flera fall där personer med funktionsnedsättning förlorat sitt stöd? Jo, det beror på ett antal olika domar i Högsta Förvaltningsdomstolen.

2012 slog rätten fast vad som ska betraktas som egenvård, och därför inte ingår i det som ger rätt till personlig assistans. Försäkringskassan tillämpade inte de delarna av domen förrän samma instans avkunnade en annan dom sommaren 2015 som hänvisade till domen 2012. Då började Försäkringskassan tillämpa det nya egenvårdsbegreppet och därför förlorade en del personer assistanstimmar för sådant nu betraktas som egenvård. Det kan verka snårigt och byråkratiskt men så är vårt rättssystem och vår myndighetsutövning utformad: alla med samma behov ska bedömas och behandlas lika.

Den nya tillämpningen har i flera fall lett till konsekvenser för den enskilde som inte är acceptabla. Behöver lagstiftningen ändras? Behöver sjukvården ta ett större ansvar? Finns det andra luckor i trygghetslagstiftningen som behöver täppas igen? Detta måste givetvis, på svenskt sätt, utredas för att vi ska veta säkert. Därför ser regeringen nu skyndsamt över egenvårdsbegreppets konsekvenser.

Den svenska modellen kännetecknas av generösa och generella välfärdslösningar för alla. För att vi ska klara det måste varje skattekrona gå till det den var avsedd för. LSS och personlig assistans är en viktig del av den svenska modellen och av vårt samhällsbygge. Den ska utvecklas, och nu tar vi steg för det.

Annonser

8 thoughts on “Sanningen bakom debatten om personlig assistans

  1. Jag har med stort intresse läst Åsas i Norberg blogg om assistansen. Några kommentarer kan vara motiverade.
    Personlig assistans användes fram till 2015 till vissa tillsyns- eller övervakningsinsatser för personer med medicinska behov. Insatsen fann stöd i en formulering i LSS § 9 a dör det talas om ett grundläggande behov kan anses föreligga om det krävs att den som stödjer brukaren har ingående kunskap om brukaren. 2015 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som innebar en omtolkning av dittills gällande praxis. Den som drabbades av domen har betört resning i HFD. Resningsansökan har ännu inte prövats.
    Det kan alltid diskuteras vilket organ som ska ha ansvaret för att stödja dessa personer. Assistans har som sagt fram tills nyligen ansetts vara den mest träffsäkra insatsen och fråga du de berörda anser de nog fortfarande att den är det. Men får de inte assistans måste man göra en annan mindre träffsäker insats. Det lär inte bli billigare.
    Personlig assistans har aldrig varit avsedd som sällskap till brukaren. Däremot är det inte korrekt att insatsen bara ska användas till det som i lagen kallas grundläggande behov. Den som har grundläggande behov har rätt till assistans också för andra personliga behov.
    Skälet till att timmarna har ökat mer än antalet assistansberättigade är att antalet timmar per assistansberättigad har ökat. Så har det varit sedan reformen genomfördes. Ökningen har snarare avtagit under den sensate tioårsperioden jämfört med den första. 1995-2005 ökade timmarna per bukars och vecka med 48 procent, 2005-2015 med 26 procent.
    Varför timmarna per brukare har ökat har vi inte något alldeles enkelt svar på, men vi kan konstatera att timmarna har ökat oavsett anordnare (privat, kommunal), oavsett vem som har beslutat (Försäkringskassan, kommunen) och trots att kraven har skärpts för vad som räknas som grundläggande behov. Min tolkning är att det indikerar att vi tidigas har aft ett visst underutnyttjande men att det nu har skett en anpassning till de verkliga behoven. Det kan noteras att ökning nu tycks ha stoppat upp, timantalet har varit detsamma under det senaste året.
    Försäkringskassan beräknade för ett antal år sedan att de administrativa kostnaderna torde ligga i intervaller 10-17 procent (där 13 var ett slags medelvärde). Hos flertalet assistansanordnare torde de ligga i detta intervall, kanske närmare 17 än 10 procent. Men även administrationskostnaderna är till stor del lönekostnader, så de totala lönekostnaderna ligger i regel omkring 90 procent. (Om det finns bolag som har assistentkostnader på 67 procent känner jag inte till dem.)
    De kostnader som anordnarna har för ”annat” är i praktiken väldigt små. Jag har gjort en grov uppskattning av kostnaderna för jurister. De torde ligga kring 0,5 procent.
    Det råder så vitt jag förstår full enighet om att rättsligt stöd behövs. LSS-utredningen har, som du skriver, fått i uppdrag att föreslå hur ett ”oberoende rättsligt stöd” kan utformas. Eftersom det ska finansieras med assistansmedel kommer i framtiden sannolikt en större andel därav än i dag att gå till detta ändamål.
    Vinstmarginalerna hos assistansföretagen är mycket liten och den krymper nu kvickt med de åtgärder som Försäkringskassan och regeringen har föreslagit/vidtagit. Vi kan nog förutse att flera kommer att få lägga ned under det närmaste året.
    Du skriver att regeringen inte har genomfört några besparingar av assistansen. Det är nästan sant men inte helt. Den begränsade uppräkningen av scahblonersättningen med mindre än lönekostnadsökningarna innebär definitivt en besparing.men det som oroar är att regeringen i direktiven till LSS-utredningen så tydligt har skrivit att kostnaderna för assistansersättningen ska skära ned: dels ska alla reformer som kan komma att föreslås (t ex oberoende rättsligt stöd) finansieras genom neddragningar av assistansersättningen, dels ska den därutöver skäras ed av statsfinansiella skäl. Det är nog första gången en utredning får i uppdrag att minska det samlade stödet till funktionshinderpolitiken.
    Försäkringskassan har att följa lagen, men dess nya tolkning av HFD:s dom från 2012 om egenvård kan nog ses som ett resultat av regeringens uppdrag i regleringsbrevet att ”bryta utvecklingen av antalet timmar” och ”motverka överutnyttjande”. Jag menar att kassan övertokar HFD:s dom. Den säger inte att inte egenvård kan vara ett grundläggande behov.
    Däremot är det helt riktigt att flertalet av de indragningar som nu sker av assistansersättning inte är en följd av regeringens politik. De beror på en successiv skärpning som har skett sedan tio år tillbaka, delvis med stöd av en dom från HFD från 2009, av vad som ska anses vara grundläggande behov. Många har reagerat mot den, men både den nuvarande regeringen och alliansregeringen har i praktiken accepterat den rättspraxis som utvecklats. Hade de haft invändningar mot den hade de bort gett någon utredning i uppdrag att föreslå lagändring men av det finns inte ett spår, inte heller i direktiven till LSS-utredningen.
    Hoppas detta kan bidra till att komplettera den bild du fick vid besöket hos Försäkringskassan. Det fanns en del fel och luckor i den.
    Hjärtliga hälsningar
    Bengt Westerberg (pappa till LSS sägs det ibland)

    • Tack Bengt för dina utförliga kommentarer. Det verkar som att vi är överens om mycket men inte riktigt allt.
      När det gäller ökningen av timschablonen så har jag kikat i SOU 2014:9 ”Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet”. I den utredningen dras slutsatsen att den nuvarande timschablonen sedan 2009 har blivit högre än vad som motiverats av kostnads- och löneutvecklingen. Återigen: skattepengar ska gå till det de är till för och användas ansvarsfullt. Då är det motiverat att inte fortsätta höja schablonen ännu mer, anser jag.

      Sedan har vi det här med eventuellt överutnyttjande eller ej. I betänkandet ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter” SOU 2012:6 konstateras att kostnader för överutnyttjande kan ligga i intervallet 13-18 procent av kostnaderna för assistansersättningen år 2010. Utredningen pekar särskilt på de ekonomiska drivkrafterna i ersättningssystemet som kan leda till överutnyttjande men även t.ex. övervältring av kostnader mellan huvudmän. Vi måste få till en bättre ordning som blir mer kostnadseffektiv men som sätter brukaren i centrum. Det är orimligt att individen och hens familj ska drabbas för att olika välfärdsfunktioner inte krokar i varandra tillräckligt bra.

      Och så vad det ökningen av antalet timmar. 2005 beviljades i genomsnitt 103 timmar assistans per brukare och vecka. 2015 låg motsvarande genomsnitt på 127 timmar per vecka. Försäkringskassans senaste prognos från i oktober i år visar att antalet timmar bedöms fortsätta att öka även under 2016. Det finns vissa orsaker som förklarar en del av ökningen men långt ifrån allt. Därför måste vi se till att gå till botten med vad detta beror på och vad vi kan göra åt det.

      Jag är glad att du tog dig tid att skriva så utförligt här på min blogg. Förmodligen känner du redan till det jag skriver. För läsare som inte är lika bevandrade i bakgrunden till debatten vill jag ge lite lästips. Det här är några av de rapporter och betänkande från myndigheter och kommittéer som bl.a. pekat på relationen mellan anordnare och ökningen av antalet beviljade timmar med assistansersättning:

      • Assistansersättningen – Korta analyser 2016:3 Försäkringskassan
      • Assistansersättningens utveckling – Försäkringskassan 2016:5
      • Assistansersättningens utveckling – Försäkringskassan 2015:13
      • Assistansersättningen, Brister i lagstiftning och tillämpning, Inspektionen för socialförsäkring (ISF) 2015:9
      • Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9
      • Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, SOU 2012:6
      • Assistansmarknaden – En analys av timschablonen, ISF 2012:12

      Avslutningsvis: personlig assistans är en otroligt viktigt rättighetslagstiftning. För att värna den behöver vi komma till rätta med problemen och se till att den blir mer träffsäker. Annars är jag rädd att hela systemet så småningom kommer att haverera.

      • Det är riktigt att Assistansersättningsutredningen (SOU 2014:9) ansåg att schablonersättningen 2013, som då var 275 kr/tim, gav ett överskott på 14-22 kronor. Men utredningen hade då inte beaktat kostnader för introduktion, personalutbildning, handledning, personalmöten, brukares frånvaro, uppsägningar mm. Det medgav också utredaren Agneta Rönn på en utfrågning efter att utredningen hade presenterats (vilken du kan hitta på Youtube). Om dessa kostnadsposter tas med försvinner överskottet. Min bedömning är att ersättningsnivån 2013 var rimlig (hur det såg ut längre tillbaka i tiden har jag inte räknat på). Då schablonersättningen sedan dess har räknats upp mindre än lönekostnadsökningarna har den urholkats och minskat marginalerna.
        Det är också helt riktigt att den statliga utredningen SOU 2012:6 angav att det fanns ett överutnyttjande på 8-13 procent år 2010. Men det är viktigt att se hur man beräknade detta. Utredningen utgick ifrån att timtilldelningen 2005 var ”rätt” i någon mening. Det enda argumentet för det var att utredningen inte hade hittat några rationella förklaringar till varför tillantalet per brukare ökat därefter. Alla timmar utöver 2005 års tilldelning ansågs alltså vara överutnyttjande. Enligt Försäkringskassan statistik var timantalet då 99 tim i veckan och är i dag 127 timmar. ”Överutnyttjandet” skulle med den utgångspunkten alltså vara över 20 procent. Jag menar att man måste ha ett bättre underlag för att påstå att alla timmar utöver 99 är ”överutnyttjande”. Jag skulle t ex gissa att den förändrade sammansättningen av assistanspopulationen förklarar ungefär 5 timmar av ökningen.
        Jag delar helt din uppfattning att man ska ”gå till botten” med analysen och försöka förstå vilka orsaker som ligger bakom timökningen. Min kritik mot regeringen är inte att den vill utreda utan att den redan innan vi har fått svaren har dragit slutsatsen att assistansersättningen ska skäras ned kraftigt.
        Du räknar upp ett antal rapporter som du säger belyser relationen mellan anordnare och ökningen av antalet timmar. Jag har läst alla rapporterna noga och vågar nog hävda att det bara är en av dem som i någon mån svarar på den frågan. Det är Försäkringskassan rapport 2015:13. Den visar att timmarna mellan 2002 och 2014 har ökat från 73 till 129 timmar för dem som har privata anordnare och från 79 till 129 timmar för dem med kommunala. Ökningen är alttå något större för dem med privata anordnare men de landar på samma nivå 2014. För dem som har behållit sin kommunala anordnare har assistanstimmarna ökat från 79 till 129 och för dem som har bytt från kommunal till privat anordnare från 79 till 134 timmar, alltså något mer. Om man beaktar att assistanspopulationen ser något olika ut för privata och kommunal anordnare hävdar Försäkringskassan att de med privat anordnare får 3 procent fler timmar. Exakt vad de här (små) skillnaderna beror på har ingen så vitt jag vet analyserat. Ingen vet i själva verket vad som är ”rätt”. Det har spekulerats om företagens strävan efter vinst skulle spela roll, men det måste beaktas att dessa aldrig själva kan bestämma om antalet timmar. Det är alltid Försäkringskassan som beslutar och att de kan vara hårda i sina bedömningar vet vi. Det kan också noteras att ökningstakten i antalet timmar per assistansberättigad har minskat samtidigt som andelen med privata anordnare har ökat. Jag påstår inte att det finns ett kausalt samband däremellan, men det visar i alla fall att ökningstakten i timantalet inte har höjts med den den ökade andelen privata anordnare.
        Jag har som sagt var läst alla de rapporter du nämner och sammanfattat resultaten i min rapport ”Personlig assistans – hotad frihetsreform?”. Där finns också noggranna referenser till alla påståenden och siffror. Rapporten kan man hitta på t ex KFO:s hemsida.
        Varma hälsningar från ett Stockholm där nu nästan all snö försvunnit!
        Bengt Westerberg

  2. Åsa, jag blir allvarligt oroad när jag läser ditt inlägg. Det blir tydligt att inte eller riksdagsledamöter vet vad LSS innebär. Inte trodde du att LSS var till för att ”hålla människor sällskap”?

    Sedan tycker jag att det är jätteintressant att Försäkringskassan kan pendla mellan att kalla ett tillstånd som kräver omfattande omvårdnad först kan vara ett föräldraansvar, för att efter en viss ålder kräva sjukvårdskunskap. Vi funkisföräldrar har många olika yrken, få av oss har ingående sjukvårdskunskap när vi får barn som kräver sondmatning, epilepsiövervakning osv. Hursomhelst, lastas ansvaret på föräldrar och andra anhöriga när assistansen dras in…

    LSS kom till under en period när vi stängde institutioner för sjuka, för att istället ge stöd och hjälp i hemmet. Man kan undra om man nu önskar en återgång till institutioner och sedan följdfrågan, vilket är billigast?

    Utredningar är ett bra sätt att komma till botten med komplexa frågor. Men regeringen verkar ha bestämt sig för en sak, nämligen att ökningen av timmar inte har naturliga förklaringar. Annars kan man väl knappast hävda att LSS är viktigt och samtidigt ge direktiv om att bryta ökningen av timmar? Oavsett borde man ha utrett tillämpningen och uppfyllelsen av LSS INNAN man gav direktivets första punkt (övriga punkter ser jag positivt på).

    Vad ska de drygt 300 individer som fått indragen assistans pga Försäkringskassans snäva tolkning av domar (för det är också deras tolkning, inte bara domarna i sig som är problemet) göra, enligt dig? ISFs rapport kommer i början av nästa år. Under tiden går närstående på knäna, tvingas säga upp sig från sina arbeten m.m. Sedan ska åtgärder konstrueras… Det är enklare att göra rätt från början.

    Om man vill kan man välja att granska bolagen och deras användning av pengarna. Då kommer man bl a att hitta fortbildning m.m. Säkert kommer man också att hitta bolag som fuskar. Då ska de straffas, inte individerna som har rätt till stöd och service enligt LSS.

    Men det är direkt oförskämt att klaga på bolagens reklam, som enligt branschen utgör några promille, samtidigt som Försäkringskassan lanserar Laget Sverige. I verkligheten är det Försäkringskassan som inte är en lagspelare! Här är det divalater som gäller, när man inte bryr sig om läkarintyg, konsekvenser när man nekar assistans för människor med stora behov, glömmer att det är myndigheten själv som släppt igenom fusk osv.

    Mitt råd till regeringen är följande:
    Granska bolagen och granska Försäkringskassan, lika hårt som vi i funkisvärlden prövas och ifrågasätts. Då kommer vi att få se vilka som inte håller måttet!

    • Hej!
      Först och främst: jag har aldrig sagt att situationen är bra. Tillämpningen av domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen har lett till stora problem för många och därför ska bl a tolkningarna av egenvårdsbegreppet utredas, klart i december. Jag tror att åtminstone en del av problemet är att olika välfärdsfunktioner inte krokar i varandra tillräckligt bra och att det tyvärr drabbar den enskilde. Det är inte ok och det måste vi ändra på. Men, problemen beror INTE på att regeringen skär ner på assistansen (vilket regeringen inte gör) och det vill jag tydliggöra.

      Jag håller helt med dig om att fuskare ska straffas. Det är dock inte hela problemet. Vi måste göra flera saker och för att vara säkra på vilka de faktiska problemen är och vad vi bör göra åt dem måste hela situationen utredas ordentligt. Det görs fram till oktober 2018.

      Vi kan inte passivt vänta på resultatet av den. Samtal pågår, mycket arbete görs i regeringskansliet, dialog förs med brukarorganisationer, sjukvården, kommunala sektorn etc.

      Avslutningsvis: personlig assistans är en otroligt viktigt rättighetslagstiftning. För att värna den behöver vi komma till rätta med problemen och se till att den blir mer träffsäker. Annars är jag rädd att hela systemet så småningom kommer att haverera.

  3. Hej Åsa,
    ditt blogginlägg gör oss både förundrade, arga och ledsna. Ingen av oss har valt att bli ”funkis-förälder” eller valt att födas med eller förvärvat skador som lett till funktionsnedsättning. Vi är människor och familjer som vill kunna leva ett liv som alla andra, så långt det är möjligt. Ingen väljer frivilligt att ha andra människor i sitt hem, i vissa fall
    dygnet runt, om det inte vore så att alternativet vore att livet inte skulle fungera.

    Du har ju själv barn och minns nog hur tuff småbarnstiden är. För många av våra medlemmar tar småbarnstiden aldrig slut. Sömnbrist och oron över ens barns hälsa och utveckling är tärande och nedbrytande. Personlig assistans är den livlina som gör att man kan leva ett familjeliv, att 7-åringen kan åka hem och leka hos en kompis och att 15-åringen kan leva ett självständigt liv och inte tvingas att ständigt ha med en förälder vid sin sida. Vilken annan 15-åring vill ha morsan med när man går på bio med polare?

    Bengt Westerberg förklarar på ett mycket tydligt sätt vad intentionerna med LSS varit från start. Att ge försäkringskassan i uppdrag att bryta ökningen av antalet timmar är inget annat än att göra besparingar och inskränkningar. Besparingar som redan är genomförda eftersom assistansen inte ges full kompensation för löneökningar.

    Du skrev att du och dina socialdemokratiska riksdagskollegor i Västmanland besökt Försäkringskassan och att du därför känner dig trygg med regeringens förda politik.

    Vi i RBU Västmanland anordnade den 26 okt en hearing om LSS i Västerås där vi försökte bjuda in en S-riksdagsledamot. Tyvärr möttes det av ointresse varför en lokal S-politiker fick försöka försvara regeringens politik.

    Därför vill vi bjuda in dig och dina S-riksdagskollegor att träffa oss i RBU Västmanland och möta den verklighet som vi och våra medlemmar lever i. Hör av dig så bokar vi en tid!

    Ni är också varmt välkomna till Sigmatorget i Västerås den 3 december
    kl 13 för att lyssna på vad människor anser om assistansen.

    Med vänlig hälsning
    Vicki Skure-Eriksson
    Ordförande RBU Västmanland

  4. Hej Vicki!
    Tack för att du hör av dig.
    Jag håller helt med dig om de två inledande styckena i ditt inlägg. Jag hoppas att det har framgått tydligt att jag INTE tycker att situationen för funktionsnedsatta och deras familjer är perfekt idag och att vi socialdemokrater därför tagit flera initiativ till att förändra och förbättra situationen. Domarna i HFD om egenvårdsbegreppet har lämnat en del människor i ohållbara situationer. Det försöker vi göra något åt.

    Som jag skrivit tidigare tror jag att en orsak till att den enskilde kommit i kläm är att olika välfärdsfunktioner inte krokat i varandra tillräckligt bra. Det måste samhället bli bättre på och det är politikens ansvar att se till att det händer. Vi jobbar på det också.

    Det jag vänder mig emot i debatten är regeringen anklagas för att ha skurit ner på personliga assistansen, vilket inte är sant. Att utvecklingen av antalet timmar behöver brytas är uppenbart när en läser de olika rapporterna. Skattepengarna ska gå till det som individen behöver, inte annat. Tar vi inte tag i det riskerar denna viktiga rättighetslagstiftning att haverera, tror jag. Vad problemen beror på och vad vi behöver göra åt det utreds just nu, som sagt.

    Ja, jag fick inbjudan att närvara i Västerås den 26 okt då detta ämne skulle diskuteras. Jag hade gärna deltagit om jag inte redan långt tidigare lovat att samma kväll hålla ett föredrag om den politiska utvecklingen i Brasilien för ett sällskap i Stockholm. Så vitt jag har förstått gjorde den initierade och kunnige lokalpolitikern Magnus Johansson en mycket bra insats i Västerås den kvällen. Det ska han ha en eloge för.

    Det vore mycket värdefullt för mig att få träffa representanter för RBU Västmanland. Kontakta mig på asa.eriksson@riksdagen.se så att vi kan hitta en tid som fungerar. Det ser jag fram emot. Den 3 dec är jag på väg till Uganda, varför jag inte kan närvara vid Sigmatorget.

  5. Hej igen,
    jodå Magnus Johansson gjorde vad han kunde för att försvara regeringens agerande på mötet den 26 oktober, men det hade varit värdefullt för dig och andra S-riksdagspolitiker att ta del av de livsöden som framkom under kvällen för att få en bättre inblick i vad det faktiskt handlar om.
    Att ”bryta utvecklingen av antalet timmar” är att skära ner på assistans, det är bara en lek med ord. Det finns flera olika rapporter om LSS, men vi beklagar att regeringen väljer att förlita sig på de rapporter som kraftigt ifrågasätts från andra håll.
    Det är viktigt att du och andra S-företrädare får en mer nyanserad bild än att ensidigt lyssna på Försäkringskassan. Vi återkommer med inbjudan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s